.png)
I dagens digitaliserade landskap är informationssäkerhet inte bara en prioritet utan en akut nödvändighet. Med ökande beroende av digitala tjänster kan driftsavbrott oavsett anledning orsaka oöverkomliga konsekvenser. Samtidigt har den globala cyberbrottsligheten vuxit till en sådan omfattning att den, om den vore en nation, skulle utgöra världens tredje största ekonomi.
Trots ökade ansträngningar fortsätter antalet incidenter orsakade av cyberbrottslighet att stiga årligen.
För att bekämpa denna hotbild har samhället svarat med allt fler regelverk som reglerar skyddet mot cyberhot. Dessa inkluderar en mångfald av branscher, från de tidigare oreglerade till de traditionellt reglerade. En enskild enhet kan omfattas av flera överlappande regelverk, vilket komplicerar efterlevnaden. Misslyckande med att uppfylla kraven kan leda till indirekta sanktioner som böter, avstängd ledning eller indragen licens, eller direkta konsekvenser som hackning och verksamhetsavbrott - med direkt påverkan på resultatet.
Nya regelverk
Den ständigt växande listan över regelverk sträcker sig från befintliga som GDPR, arkivlagen och patientdatalagen till kommande såsom NIS2, DORA, Digital Markets Act, Digital Services Act, Digital Governance Act, Data Act, Cyber Resilience Act och AI Act som EU står bakom. Dessa omfattar allt fler sektorer, inklusive tillverkningsindustrin, vatten och avlopp, handel, telekom, försäkring, IT-tjänster, energi, transport, hälso- och sjukvård, offentlig sektor och kommuner, utbildning samt bank och finans, för att nämna några.
Processen för regelefterlevnad
Att uppnå regelefterlevnad är en omfattande process som kan börja med en verksamhetsanalys, en omvärldsanalys och självskattning (GAP-analys). Dessa agerar som “inputs” och följs av en riskanalys som i sin tur skapar underlag för implementering av åtgärder för att adressera de mest kritiska riskerna.
Den totala tidsåtgången kan lätt sträcka sig över 6-12 månader innan åtgärder för förbättrat skydd har kunnat vidtas.
Vad kan man då som organisation göra under tiden man arbetar sig igenom processen?
Automatiserad informationssäkerhet
Vi föreslår att man direkt skapar sig en översikt över, och börjar skydda sin känsliga information, på ett automatiskt och standardiserat sätt och som stöds av regelverken. Man bör också jämföra situationen med de skyddsåtgärder som stipuleras i ISO 27001. Det kan göras med en standardpolicy för ändamålet.
Några exempel på kritiska frågor:
Vad sparas på molntjänster som Google Drive? Vilken information får finnas där?
Är våra backuper krypterade och skyddade? Hur ska de vara skyddade och vet vi att de fungerar?
Ligger lösenord eller krypteringsnycklar öppet tillgängliga?
Har någon mailat personuppgifter?
Finns det åtkomstskydd på kommande årsrapport?
Efter den initiala skanningen kan organisationen vidta åtgärder för att adressera sådant som är avvikelser och utgör uppenbara risker och därefter uppdatera och förfina sin policy och upprepa processen igen - helst regelbundet.
Sammanfattning
I en värld där cyberhot ständigt eskalerar och regelverk blir allt mer detaljerade, är automatiserade lösningar för informationssäkerhet och efterlevnad avgörande.
I denna komplexa miljö erbjuder Nordic Information Control (NIC) en unik lösning - en fullständigt automatiserad plattform för informationssäkerhet och efterlevnad. NIC skiljer sig från allt annat på marknaden genom att leverera resultat från dag ett.
Med NIC kan organisationer snabbt uppnå högre nivåer av informationssäkerhet, minska risken för dataincidenter och säkerställa efterlevnad av befintliga och kommande regelverk som NIS2, DORA och GDPR. Detta ger dem ett konkurrensförsprång i den digitala eran och skyddar deras verksamhet, rykte och ekonomiska resultat.
Comments