.png)
Beroendet av digitala tjänster i kombination med ökningen av cyberbrottslighet har fått konsekvensen att en rad nya regulatoriska ramverk på EU nivå har och kommer att växa fram. Syftet med dessa är att stärka EU’s gemensamma cybersäkerhet, ur olika perspektiv. Ramverk, som NIS2, DORA och GDPR, ställer höga krav på företag och organisationer av alla storlekar. Dessutom kommer ytterligare ett 10-tal ytterligare regelverk införas som alla syftar till en ökad cybersäkerhet.
Kombinationen av att man som entitet kan regleras av en kombination av flera olika regelverk, och dessutom kanske redan är reglerad av befintliga regelverk (som AML, SSkL) gör det komplext och utmanande att hantera efterlevnad, inte minst effektivt och med en lämplig budget. För att lyckas med uppgiften är det viktigt att ha en datadriven approach till compliance. Det innebär att man använder data och analys för att förstå sina dataflöden, identifiera risker och utveckla effektiva kontrollåtgärder och återanvänder nedlagt compliance-arbete för flera olika tillämpningar.
En agil approach till datadriven compliance innebär att man arbetar iterativt och anpassar sin approach efter nya insikter och krav. Detta är viktigt för att kunna möta regulatoriska förändringar och förändringar i hotbilden.
Fördelar med en datadriven approach till compliance
En datadriven approach till compliance ger en rad fördelar:
Ökad förståelse för dataflöden och risker: Genom att använda data och analys kan man få en bättre förståelse för hur data används och hanteras i verkligheten och inte som teoretiska policys. Detta gör det möjligt att identifiera risker och anpassa effektiva kontrollåtgärder.
Ökad effektivitet: En datadriven approach kan bidra till att effektivisera compliance-arbetet. Genom att automatisera uppgifter och analyser för att identifiera risker kan man frigöra tid för andra viktiga uppgifter.
Ökad flexibilitet: En datadriven approach gör det möjligt att agilt anpassa compliance-arbetet efter nya insikter och krav. Detta är viktigt för att kunna möta de ständiga förändringarna i hotbild och regulatoriska förutsättningar.
Hur man kan uppnå en datadriven approach till compliance
För att uppnå en datadriven approach till compliance behöver man ta följande steg:
Förstå din data: använd verktyg för att identifiera hur information flödar, vilken som är känslig, vem som kommer åt den och hur den används. Dvs inventering och klassificering. Det traditionella sättet att jobba med intervjuer och frågeenkäter är tidsödande och oprecist, det finns moderna verktyg för att automatisera.
Analysera: Riskanalys är väsentlig för allt compliancearbete. Det finns olika modeller att använda men grundläggande är att identifiera vilka riskerna är, hur sannolikt är det att dom inträffar, vad är konsekvensen om de inträffar, och mappa det mot organisationens riskaptit. En riskanalys förenklas och effektiviseras väsentligt när man gått till grunden med att förstå sin data.
Tillsätt och anpassa skyddsåtgärder: baserat på de insikter man fått genom att förstå och analysera kan skyddsåtgärder anpassas och implementeras baserat på de faktiska behov man har. Skyddsåtgärder kan vara tekniska (produkter och tjänster), organisatoriska (anpassade arbetssätt eller utbildningar) eller regulatoriska (avtal och regelverk).
Ständig förbättring: alla aktuella regelverk ställer krav på ständiga förbättringar. Det kräver att man kontinuerligt mäter och utvärderar konsekvenserna av de åtgärder man gör, i kombination med förändringar i omvärlden, och regelbundet anpassar och förbättrar. Det är också vanligt att regelverken ställer krav på utbildningar och regelbundna övningar.
En datadriven approach till compliance är en viktig förutsättning för att kunna uppfylla de nya regulatoriska kraven i EU. Genom att använda data och analys kan man få en bättre förståelse för dataflöden och risker, vilket gör det möjligt att utveckla effektiva skyddsåtgärder.